skinnygirls

A har det lite jobbigt just nu, eller rättare sagt väldigt jobbigt! Föräldrar som vet för mycket och oroar sig är inte enkelt, men hon klarar allt och jag hoppas att hon kanske har lust att skriva lite här snart när allt känns en smula lättare <3

Vi lever båda två alltså, in case ni började tro annat! Klockan är snart 5 på morgonen och här sitter jag....inte okej! Det värsta är dock att jag lyssnar på musik i min gamla ipod, musik med massa minnen. Mina nya hörlurar är sånna som stänger ute hela omvärlden och gör minsta lilla ljud bra, de är väldigt ångestdämpande måste jag säga! Det är sjukt hur en låt kan få en att minnas något så himla klart. Någon kan ta mig tillbaks till när jag sprang i skogen varje solig sommardag tills benen vek sig, en annan till en vinterkväll när världens vackraste drog mig intill sig bland enorma fallande snöflingor. Vissa låtar har någon lagt in till mig, vissa album har lyssnats sönder inför konserter och festivaler, några slingor kan få mig att känna varje vindpust i publikhavet från just den konserten och hans fina leende eller starka armar som håller mig stadigt på plats på hans axlar för att jag ska se över alla viftande armar. Några låtar har han gjort, eller skickat till mig, extremt inte okej att lyssna på. En del musik har jag haft i öronen när jag gått och gått och gått så långt bort att sandstranden tog slut för att försöka lämna någon form av ångest bakom mig, skaka den av mig. Starkast är nog alla ångestlåtar, definitivt ångestlåtarna. Oj vad jag aldrig ska ändra något på denna iPod, den ska vara precis såhär fullpackad med fina och mindre fina minnen! Men klockan 5 på morgonen är kanske inte något bra tillfälle för alla dessa minnen att attackera. De påminner mig om allt fint jag haft i mitt liv som jag på ett eller annat sätt kastat bort eller förlorat!

Godnatt,
xoxo F