skinnygirls

Denna tisdag har gått så fort, plötsligt är klockan redan 20 och jag har varit vaken i 12 timmar. Har inte ätit något idag heller, druckit tre glas vatten dock! Ska nog klunka i mig några fler för det är ju alldeles för lite vätska. Man behöver 3 liter vätska om dagen varav 1.5 l av dessa kommer med maten och när den bryts ner. Man måste alltså dricka 1.5 l ren vätska varje dag, ungefär 5 glas vatten (à 3 dl) med andra ord. Vid fasta blir det whopping 10 glas vatten då man inte intar någon mat!

Förbereder mig lite mentalt på att åka iväg och hoppas att allt flyter på bra. Hotellet har wifi förresten, min bokare kollade upp det efter att ha hört min desperata röst hihi! Vet att de flesta har det ju men jag har råkat ut för internetbrist så många gånger och det är så drygt.

Har iallafall tagit en promenad på ca 30 minuter, kollat på när vänner ätit Burger king under en liten shoppingrunda och fått panik över den hemska lukten. Låtsades att jag smakade på lite av det men åt inte en smula, man ser verkligen hur fettdrypande allt är! Innan när jag inte hade ett komplicerat förhållande till mat åt jag där säkert varannan vecka med familj eller kompisar. Alltid samma: cheeseburgare, pommes, cheese dip, cola. Typ 1000 kalorier? Tänk att man varit så (lyckligt) ovetande under alla dessa år och aldrig tänkt på vad man ätit och aldrig gått upp ett gram. Är ändå glad att jag inte började tänka såhär förrän vid 16-17års ålder, tycker verkligen det är hemskt sorgligt med personer som haft det såhär sen de var riktigt unga....och jag kan inte låta bli att undra om man nånsin kommer att bli sådär obekymrad kring mat igen. Kommer jag sitta där och peta i en sallad när jag är 30? Panika inför födelsedagar? Kommer vi att ha våra bloggar om 5 år och skriva om samma ångest, samma träning, samma intag osv, eller har vi då gått vidare för längesen? Jag tänker mig att jag går ner till min målvikt -> blir glad -> håller vikten genom hälsosamt intag. Svält, hets, kompensation, tårar, rädsla för högtider, restauranger, köksbord, kylskåp och pasta...det räknar jag inte in i min framtid alls!

Kan man bli "frisk" när man inte är "sjuk"? För det är jag ju inte, bara lite knäpp. Det är ganska jobbigt att tänka på framtiden sådär, så istället för att grubbla över det så bestämmer vi att vi kommer bli gränslöst lyckliga och äta pannkakor till frukost när vi vill ha pannkaksfrukost och middag när vi är sugna på middag innan vi blir 3 år äldre än vi är idag, det tror och hoppas jag verkligen! Positive thinking sweeties! Just nu får det dock för min del ligga i "långt fram i tiden-facket" i min hjärna för jag tänker krypa in i min trygga svält for now.

/F